Hjärndimma i klimakteriet – varför känns hjärnan plötsligt annorlunda?

Du går in i ett rum och har glömt varför.

Tappar ett ord mitt i en mening. Läser samma mejl tre gånger. Börjar göra något och kommer plötsligt inte ihåg vad det var du skulle göra.

Och kanske är det mest frustrerande att du vet att du brukar ha koll.

Vad händer med mig?

Om du är kvinna 40+ och känner igen dig är du långt ifrån ensam. Glömska, koncentrationssvårigheter och en känsla av att inte vara lika mentalt skärpt rapporteras av många kvinnor under förklimakteriet och klimakteriet.

Det brukar kallas hjärndimma.

Men hjärndimma är ingen diagnos. Och allt som händer med minnet efter 40 beror inte automatiskt på hormoner.

Så vad vet vi egentligen?

Vad menas med hjärndimma?

Hjärndimma är ett vardagligt samlingsnamn för olika kognitiva besvär.

Det kan till exempel kännas som att du:

• tappar ord eller namn
• glömmer vad du skulle göra
• har svårare att koncentrera dig
• behöver längre tid för att samla tankarna
• lättare tappar tråden
• har svårt att hålla flera saker i huvudet samtidigt
• känner dig mentalt trött eller mindre skärpt än tidigare

Det kan vara extra frustrerande om du tidigare varit van vid att ha koll på väldigt mycket.

Plötsligt kan sådant som gått nästan automatiskt kräva mer energi.

Och det är lätt att börja ifrågasätta sig själv.

Kan klimakteriet påverka minnet och koncentrationen?

Ja. Kognitiva besvär rapporteras ofta under övergången till menopaus.

Forskning har också sett små förändringar i vissa kognitiva funktioner under den här perioden, bland annat verbal inlärning och verbalt minne. Studier har även undersökt uppmärksamhet, arbetsminne och bearbetningshastighet.

Det är samtidigt viktigt att sätta förändringarna i perspektiv.

För de allra flesta ligger den kognitiva prestationen fortfarande inom normalområdet.

Att uppleva att hjärnan fungerar annorlunda är alltså inte samma sak som att ha en demenssjukdom eller annan sjuklig minnesnedsättning.

Och bilden är mer komplicerad än:

”Mindre östrogen = sämre minne.”

Hormonomställningen kan vara en del av sammanhanget, men sömn, stress, nedstämdhet, vallningar, andra sjukdomar och läkemedel kan också påverka hur minne och koncentration fungerar.

Kort sagt

Hjärndimma under klimakteriet är en vanlig upplevelse, men det finns inte alltid en enda förklaring.

Därför kan det vara mer hjälpsamt att fråga:

Vad kan påverka min hjärna just nu?

än att automatiskt utgå från att allt beror på hormoner.

Sömn kan spela större roll än du tror

Tänk på hur hjärnan fungerar efter några riktigt dåliga nätter.

Koncentrationen blir sämre. Du blir lättare distraherad. Det kan bli svårare att tänka klart och komma ihåg saker.

1177 beskriver att tillfälligt sämre minne bland annat kan hänga samman med dålig sömn och stress.

Samtidigt är sömnproblem vanliga under klimakteriet. Du kan exempelvis få svårare att somna eller vakna oftare under natten. Vallningar och svettningar kan också störa sömnen.

Då är det kanske inte så konstigt om hjärnan inte känns på topp dagen efter.

Läs också: Sömnproblem i förklimakteriet – varför vaknar jag på natten?

Och så har vi stressen

Stress kan påverka både koncentration och minne.

Och här tycker jag att det blir extra intressant för oss kvinnor mitt i livet.

För samtidigt som kroppen förändras kan livet vara ganska fullt.

Jobb. Barn. Relationer. Föräldrar. Träning. Hem. Ansvar. Planering.

Och kanske dessutom ett ganska ambitiöst projekt som heter:

”Jag borde verkligen ta bättre hand om mig själv.”

Så du lägger till ännu fler saker.

Träna mer. Äta bättre. Meditera. Sova bättre. Få in återhämtning.

Det är väldigt mycket som ska rymmas i samma hjärna.

Om du känner dig både stressad och har andra symtom kan det dessutom vara svårt att veta vad som är vad.

Läs också: Stress eller klimakteriet – hur vet man vad som är vad?

Trötthet och hjärndimma kan hänga ihop

Det är också svårt att känna sig mentalt skärpt när kroppen är trött.

Om du redan använder mycket av din energi till att bara ta dig igenom dagen kanske koncentration, planering och problemlösning känns betydligt mer krävande.

Därför tycker jag inte att man ska titta på hjärndimma helt isolerat.

Fråga hellre:

Hur sover jag?

Hur är min energi?

Hur hög är min belastning?

Har jag andra symtom?

Har något förändrats den senaste tiden?

Det är precis här jag tycker att det blir viktigt att sortera innan man börjar åtgärda.

Läs också: Trötthet i förklimakteriet – varför är jag så trött?

Vad kan jag själv göra åt hjärndimma?

Det finns ingen enskild metod som löser hjärndimma för alla.

Men det finns några områden som kan vara rimliga att börja titta på.

1. Börja med sömnen om sömnen är ett problem

Om du sover dåligt behöver du inte automatiskt börja förändra tio andra saker samtidigt.

Börja med att försöka förstå vad som stör sömnen.

Är det svårt att somna?

Vaknar du på natten?

Är det vallningar?

Stress?

Tankar som går på högvarv?

Det är olika problem och kan därför behöva olika lösningar.

2. Minska onödig belastning på hjärnan

Du behöver inte hålla allt i huvudet.

Skriv ner saker.

Använd kalender och påminnelser.

Gör en sak i taget när det går.

Stäng av onödiga notiser.

Skapa rutiner för sådant du annars behöver komma ihåg varje dag.

Det kanske låter väldigt enkelt.

Men om hjärnan redan arbetar hårt finns det ingen medalj för att använda den som anteckningsblock också.

3. Rör på dig

Regelbunden fysisk aktivitet är viktig för hälsan generellt och kan också bidra till att minne och koncentration fungerar bättre.

Det behöver inte betyda att du måste träna hårt varje dag.

Promenader, konditionsträning och styrketräning kan alla vara delar av ett aktivt liv.

4. Titta på helheten

Hjärndimma kan också påverkas av sådant som inte har med klimakteriet att göra.

Därför är det klokt att inte automatiskt sätta etiketten ”hormoner” på alla nya symtom efter 40.

Minnes- och koncentrationssvårigheter kan bland annat påverkas av stress, sömn, sjukdomar och läkemedel.

Om besvären återkommer, inte förbättras med återhämtning eller påverkar vardagen bör de bedömas av vården.

Hjälper hormonbehandling mot hjärndimma?

Det här är ett område där det är lätt att göra det för enkelt.

Hormonbehandling, HRT, är en etablerad behandling för vissa klimakteriebesvär, framför allt vasomotoriska symtom som vallningar och svettningar.

Om sådana besvär stör sömnen kan behandling av dem också påverka hur du mår och fungerar under dagen.

Men hormonbehandling ska inte ses som en generell behandling enbart för att förbättra minnet eller förebygga demens.

Om du har klimakteriebesvär och funderar på hormonbehandling behöver nytta och risk bedömas utifrån din individuella situation tillsammans med vården.

Betyder hjärndimma att jag håller på att få demens?

Det är en förståelig oro när minnet plötsligt inte känns som tidigare.

Men de kognitiva förändringar som brukar beskrivas under menopausövergången är vanligtvis milda, och forskning visar att prestationen för de allra flesta fortfarande ligger inom normalområdet.

Demens i medelåldern är dessutom ovanligt.

Det betyder samtidigt inte att alla minnesproblem ska avfärdas som klimakteriet.

När bör jag söka vård?

Kontakta vårdcentral om du vid upprepade tillfällen har svårare att komma ihåg saker än tidigare, om besvären inte förbättras efter vila och återhämtning eller om de tydligt påverkar din vardag.

Sök också vård vid tydliga eller snabbt förändrade kognitiva besvär eller om andra nya symtom tillkommer.

Vården kan hjälpa till att bedöma vad besvären beror på.

Stanna upp och sortera

Om du känner igen dig i hjärndimman behöver nästa steg inte vara att försöka fixa allt.

Börja istället med att observera.

Hur sover jag?

När är hjärndimman som värst?

Hur ser min stress och belastning ut just nu?

Har jag andra symtom som har förändrats samtidigt?

Vad verkar faktiskt påverka mig mest?

Det är lätt att samla på sig råd.

Det svårare, och ofta viktigare, är att förstå vilka av dem som faktiskt är relevanta för dig.

Du behöver inte göra allt. Du behöver hitta rätt saker.

Det är en stor del av tanken bakom Kroppens nya spelregler™.

Du får förstå vad som händer i kroppen, men framför allt hjälp att sortera bland sömn, stress, träning, kost, återhämtning och andra faktorer för att hitta en strategi som fungerar i ditt verkliga liv.

Medicinsk information: Den här artikeln innehåller generell information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Kontakta hälso- och sjukvården vid besvär eller frågor om din egen hälsa.