Stress eller förklimakteriet? Så kan du förstå vad som händer i kroppen

Du sover sämre. Har svårare att koncentrera dig. Känner dig tröttare än vanligt och kanske betydligt mindre stresstålig än du brukade vara.

Så du tänker stress.

Och det kan förstås vara stress. Men om du är kvinna någonstans runt 40 eller över kan det också vara värt att fundera över om förklimakteriet kan vara en del av förklaringen.

Det knepiga är att det inte alltid går att dra en tydlig gräns mellan de två. Stress och förklimakteriet kan ge symtom som liknar varandra, och de kan dessutom finnas samtidigt.

Därför behöver frågan kanske inte alltid vara:

Är det stress eller hormoner?

Utan snarare:

Vad har förändrats i min kropp och mitt liv, och vad verkar påverka hur jag mår?

Varför är stress och förklimakteriet så lätta att blanda ihop?

Förklimakteriet är den första delen av klimakteriet. Under den här perioden förändras hormonproduktionen och mensen kan börja förändras. Men det är långt ifrån bara mensen som kan påverkas.

Sömnproblem, trötthet, humörförändringar och nedstämdhet förekommer under klimakteriet. Besvären varierar mycket mellan olika kvinnor och kan också variera över tid.

Samtidigt känner många igen flera av samma saker från perioder av hög belastning och stress.

Det är därför ganska lätt att hamna i:

Jag måste bara stressa mindre.

Eller åt andra hållet:

Det är hormonerna. Det finns inget jag kan göra.

Men kroppen är sällan riktigt så enkel.

Symtom som kan göra det svårt att veta vad som är vad

Det kan till exempel handla om att du:

• sover sämre eller vaknar oftare
• känner dig trött trots att du försöker vila
• har svårare att koncentrera dig
• känner dig mer lättirriterad eller känslomässigt påverkad
• upplever att du inte klarar samma belastning som tidigare
• känner dig nedstämd eller orolig
• får svårare att återhämta dig

Det betyder inte att alla dessa symtom automatiskt är klimakteriebesvär.

Det betyder heller inte att de automatiskt är stress.

Just därför kan det vara mer hjälpsamt att titta på helheten och förändringen över tid än att försöka hitta en enda förklaring direkt.

Mensen kan ge en ledtråd, men inte hela svaret

En förändrad menscykel är ett vanligt tidigt tecken på att klimakteriet har börjat. Mensen kan exempelvis komma tätare, mer sällan eller förändras i mängd och längd.

Men alla kvinnor börjar inte fundera på förklimakteriet när de första förändringarna kommer.

Kanske är det sömnen du märker först.

Eller att du plötsligt behöver mycket längre återhämtning.

Kanske känner du dig ovanligt lättstressad och tänker att du bara har för mycket på jobbet.

Och det är precis här det kan bli svårt. Vi lever inte våra liv i laboratorier där man kan förändra en sak i taget. Hormoner, sömn, arbete, relationer, träning, mat, återhämtning och allt annat som händer i livet existerar samtidigt.

Sömn kan vara en viktig pusselbit

Sömnen är ett bra exempel på hur saker kan hänga ihop.

Det är vanligt att sova sämre under klimakteriet. Du kan få svårare att somna eller vakna oftare under natten. Vallningar och svettningar kan störa sömnen, men sömnproblem kan också förekomma på andra sätt.

Och vad händer när du sover dåligt?

Du kan bli tröttare. Koncentrationen kan påverkas. Du kanske blir mer lättirriterad och det kan bli svårare att hantera sådant som du tidigare inte upplevde som särskilt stressande.

Det betyder att det ibland blir mindre meningsfullt att försöka hitta en enda bov.

Flera saker kan påverka varandra.

Läs också: Sömnproblem i förklimakteriet – varför sömnen kan förändras.

Börja observera innan du börjar förändra allt

När kroppen inte längre känns som vanligt är det väldigt mänskligt att vilja göra något direkt.

Träna mer. Träna mindre. Äta annorlunda. Köpa ett kosttillskott. Börja meditera. Sluta med socker. Gå och lägga sig klockan nio.

Gärna allt samtidigt.

Problemet är att det då blir nästan omöjligt att veta vad som faktiskt gjorde skillnad.

Prova i stället att börja med att observera.

Hur sover du?

Hur ser mensen ut jämfört med tidigare?

När känner du dig som mest trött?

Finns det perioder då symtomen blir tydligare?

Hur ser belastningen ut på jobbet och hemma?

Hur tränar du och hur känns återhämtningen efteråt?

Vad händer de dagar eller veckor då du faktiskt mår bättre?

Du behöver inte göra ett avancerat projekt av det. Poängen är att börja se mönster.

Först när du ser vad som faktiskt händer blir det lättare att välja vad som är relevant att förändra.

Det behöver inte vara antingen eller

Det här tycker jag är en av de viktigaste sakerna att förstå.

Du behöver inte bevisa att dina symtom beror på antingen stress eller förklimakteriet för att börja ta dem på allvar.

Förändringar under klimakteriet kan påverka bland annat sömn och mående. Samtidigt fortsätter resten av livet förstås att påverka hur du mår.

Det finns alltså inte en enda lösning som alla kvinnor efter 40 behöver följa.

Och kanske är det faktiskt ganska skönt.

För då behöver du inte göra allt.

Du behöver börja hitta vad som är relevant för dig.

När ska du söka vård?

Det är viktigt att inte förklara nya eller kraftiga symtom med klimakteriet på egen hand.

Andra tillstånd kan ge liknande symtom. 1177 nämner exempelvis sköldkörtelsjukdom och diabetes som möjliga orsaker till vissa symtom som kan likna klimakteriebesvär. Kontakta vården om dina besvär påverkar vardagen mycket, om du är orolig eller behöver hjälp med bedömning och behandling.

Du bör också söka vård vid bland annat ovanligt täta, långvariga eller kraftiga blödningar, blödning efter att mensen varit borta ett år eller andra blödningar som avviker tydligt från det normala för dig.

Det finns behandling vid klimakteriebesvär. Hormonbehandling är exempelvis en etablerad behandlingsmöjlighet för vissa symtom, och vilken behandling som passar behöver bedömas individuellt tillsammans med vården.

Du behöver inte gissa dig fram

Om du känner att kroppen har förändrats men inte riktigt kan sätta fingret på vad som händer är du långt ifrån ensam.

Det är också en av anledningarna till att jag skapade Kroppens nya spelregler™.

Under sju veckor får du lära dig mer om vad som händer i kroppen under förklimakteriet och klimakteriet och arbeta strukturerat med bland annat sömn, stress, nervsystem, träning, mat och återhämtning.

Inte för att jag ska tala om exakt hur du ska leva.

Utan för att du ska kunna förstå mer, sortera bland allt du hört, utforska vad som är relevant för dig och börja göra mer medvetna val.

Målet är inte en perfekt kropp eller ett perfekt liv.

Målet är att du ska känna dig mer hemma i kroppen igen och få mer energi till det du faktiskt vill använda den till.

Vill du förstå mer om trötthet i klimakteriet och varför energin kan förändras efter 40?

Medicinsk information: Den här artikeln innehåller generell information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Kontakta hälso- och sjukvården vid besvär eller frågor om din egen hälsa.

Vanliga frågor