Förklimakteriet – symtom och tidiga tecken

Du sover, men vaknar ändå trött.

Mensen som alltid varit ganska förutsägbar börjar plötsligt leva sitt eget liv. Du kanske vaknar mitt i natten, känner dig mer lättstressad än tidigare eller märker att kroppen inte riktigt svarar som den brukar.

Och så kommer frågan:

Är det stress? Är det åldern? Eller har förklimakteriet börjat?

Det är inte alltid självklart. Klimakteriet är en process som kan pågå under flera år, och förändringarna behöver inte börja med de klassiska vallningarna som många förknippar med klimakteriet.

För vissa är det mensen som förändras först. För andra är det sömnen, humöret eller en känsla av att kroppen helt enkelt fungerar annorlunda än tidigare.

Så låt oss börja med att reda ut begreppen.

Klimakteriet, förklimakteriet och menopaus – vad är egentligen vad?

Orden används ofta som om de betydde samma sak. Det gör de inte riktigt.

Klimakteriet är hela övergångsperioden då äggstockarnas funktion och hormonproduktion förändras och mensen så småningom upphör.

Förklimakteriet används om den första delen av klimakteriet. Mensen finns fortfarande kvar, men ägglossning, menscykel och hormonnivåer kan börja förändras.

Du kan också stöta på ordet perimenopaus. Begreppen används ibland på lite olika sätt. Perimenopaus beskriver perioden kring menopaus då hormonella förändringar, symtom och förändringar i menscykeln kan uppstå.

Menopaus är själva den sista mensen. Vilken mens som verkligen var den sista vet man först i efterhand. När det har gått tolv månader utan mens kan menopaus normalt fastställas, förutsatt att frånvaron av mens inte har någon annan orsak.

Tiden efter menopaus kallas postmenopaus.

I Sverige har de flesta sin sista mens vid ungefär 51–52 års ålder, men variationen är stor.

Hur börjar förklimakteriet?

Det finns ingen dag då kroppen meddelar: Nu börjar förklimakteriet.

Förändringarna sker gradvis och kan se väldigt olika ut.

Ett vanligt tidigt tecken är att menscykeln förändras. Mensen kan komma tätare eller mer sällan och blödningarna kan förändras.

Men mensen är bara en del av bilden.

Eftersom hormonförändringarna kan påverka flera delar av kroppen kan du samtidigt börja märka andra förändringar.

Vanliga symtom och förändringar under klimakteriet

Du behöver inte känna igen dig i allt. Två personer kan befinna sig i samma fas och uppleva den helt olika.

Vanliga symtom och förändringar kan bland annat vara:

• förändrad eller oregelbunden mens
• värmevallningar och svettningar
• sömnproblem eller att du vaknar oftare under natten
• trötthet
• humörförändringar
• nedstämdhet
• huvudvärk eller förändrad migrän
• torra slemhinnor
• urinvägsbesvär
• förändrad sexlust
• muskel- och ledvärk
• förändrad fettfördelning

Symtomen kan förändras över tid.

Ett symtom i sig betyder förstås inte automatiskt att det beror på klimakteriet. Flera andra tillstånd kan ge liknande besvär.

Måste jag ha vallningar för att vara i förklimakteriet?

Nej.

Vallningar och svettningar är vanliga klimakteriebesvär, men alla får dem inte.

Det är därför lätt att missa de tidiga förändringarna om bilden man har av klimakteriet är att det börjar med en kvinna som plötsligt blir väldigt varm.

För dig kanske det i stället är sömnen som förändras.

Eller mensen.

Eller humöret.

Eller flera små förändringar samtidigt som gör att du börjar undra varför du inte riktigt känner igen kroppen.

Kan jag vara i förklimakteriet trots att jag fortfarande har mens?

Ja.

Under perioden före menopaus kan du fortfarande menstruera samtidigt som kroppen har börjat förändras.

Mensen kan fortfarande komma regelbundet i början eller börja förändras i intervall, längd eller mängd.

Varför kan så många olika saker förändras?

Under klimakteriet förändras bland annat nivåerna av östrogen och progesteron.

Östrogen har betydelse för flera delar av kroppen, vilket är en anledning till att klimakteriet kan märkas på fler sätt än bara genom förändrad mens.

Men här finns också en viktig sak att komma ihåg:

Allt du känner efter 40 beror inte automatiskt på hormoner.

Sömn, stress, återhämtning, mat, fysisk aktivitet, livssituation och andra medicinska faktorer kan också påverka hur du mår.

Och ofta påverkar de varandra.

Du sover sämre och blir tröttare.

När du är trött kanske träningen känns tyngre.

Stress kan påverka återhämtningen.

Och plötsligt står du där och försöker förstå:

Är det hormoner? Är det stress? Behöver jag träna mer eller mindre? Äta annorlunda? Vila mer?

Det är kanske en av de mest frustrerande delarna av den här perioden: inte bara att kroppen förändras, utan att det kan vara svårt att förstå vad som faktiskt är relevant för just dig.

När allt hänger ihop kan det vara svårt att veta var man ska börja

Det är här många kvinnor börjar leta efter nästa råd.

Mer träning. Mindre träning. Mer protein. Mindre stress. Bättre sömn.

Och till slut går nästan lika mycket energi åt till att försöka förstå varför energin är borta.

Det är precis därför jag skapade Kroppens nya spelregler™.

Inte för att ge dig ytterligare en lista med saker du borde göra, utan för att hjälpa dig förstå kroppens förändrade förutsättningar, sortera bland alla råd och se vilka pusselbitar som faktiskt är relevanta för dig.

Vad kan jag göra själv?

Du behöver inte börja med att förändra hela livet.

Ett bättre första steg kan vara att försöka förstå vad som faktiskt har förändrats.

Börja se mönstren

Notera exempelvis menscykel, sömn, energi, vallningar, humör och andra symtom under en period.

Inte för att kontrollera kroppen, utan för att få syn på den.

Finns det mönster? Vad har förändrats? När mår du bättre respektive sämre?

Det kan också ge ett bättre underlag om du vill prata med vården.

Titta på sömnen

Sömnproblem är vanliga under klimakteriet och kan i sin tur påverka energi, humör och återhämtning. Läs mer om trötthet i klimakteriet.

Fortsätt röra på dig

Fysisk aktivitet är viktig för hälsan även under och efter klimakteriet.

Men det betyder inte automatiskt att mer alltid är bättre.

Vilken träning, belastning och återhämtning som fungerar bäst behöver anpassas efter individen och situationen.

Titta på maten som helhet

Du behöver inte automatiskt börja på en ny diet för att kroppen förändras.

Titta hellre på helheten: regelbundna måltider, näringsrik mat och om kroppen får den energi och näring den behöver.

Sök hjälp när du behöver den

Klimakteriet är en naturlig del av livet, men det betyder inte att du ska behöva stå ut med besvär som påverkar hur du mår eller fungerar i vardagen.

Det finns behandling och stöd att få.

Behöver jag ta hormonprover för att veta?

Inte nödvändigtvis.

För personer som är 45 år eller äldre med typiska klimakteriesymtom kan peri- och menopaus ofta bedömas utifrån symtom och förändringar i menscykeln utan rutinmässiga hormonprover.

Hormonnivåerna kan variera under perimenopausen och ett enskilt prov ger därför inte alltid den information man kanske tror.

I vissa situationer kan provtagning eller annan utredning däremot vara relevant beroende på bland annat ålder, symtom och om vården misstänker någon annan orsak.

Diskutera detta med vården utifrån din situation.

När bör jag söka vård?

Sök vård om klimakteriebesvär påverkar ditt välbefinnande eller din vardag och du vill få hjälp med bedömning eller behandling.

Kontakta också vården vid exempelvis nya eller avvikande blödningar, blödning efter att mensen varit borta ett år, blödning i samband med vaginalt samlag eller smärta som behöver bedömas.

Trötthet, svettningar, sömnproblem och förändrat mående kan också ha andra orsaker än klimakteriet.

Nya, uttalade eller långvariga symtom ska därför inte automatiskt förklaras med hormoner.

Vanliga frågor om förklimakteriet

När börjar förklimakteriet?

Det varierar. Klimakteriet börjar ofta flera år före den sista mensen. De flesta i Sverige har sin sista mens omkring 51–52 års ålder, men variationen är stor.

Är förklimakteriet och perimenopaus samma sak?

Orden används om närliggande delar av övergången och definitionerna kan skilja sig något mellan olika källor.

Kan jag fortfarande bli gravid?

Så länge ägglossning fortfarande förekommer kan graviditet vara möjlig även om mensen blivit oregelbunden.

Är trötthet vanligt i klimakteriet?

Trötthet och sömnproblem kan förekomma under klimakteriet. Samtidigt kan trötthet ha många andra orsaker – läs mer om trötthet i klimakteriet och möjliga orsaker.

Hur vet jag om det är klimakteriet eller stress?

Det är inte alltid möjligt att skilja åt på egen hand. Symtomen kan överlappa och flera faktorer kan påverka samtidigt.

Det kan därför vara mer hjälpsamt att försöka förstå helheten än att direkt försöka hitta en enda förklaring.

Du kanske inte behöver ytterligare 47 råd

När kroppen förändras är det lätt att börja leta efter nästa lösning.

Ät mer. Ät mindre. Träna mer. Träna mindre. Stressa mindre. Sov mer.

Tack. Jättehjälpsamt.

Problemet är att mer information inte alltid ger mer klarhet.

I Kroppens nya spelregler™ får du under sju veckor förstå kroppens förändrade förutsättningar, sortera bland alla råd och steg för steg hitta det som är relevant för just dig.

Så att du kan sluta gissa och börja arbeta med kroppen i stället för mot den.

Medicinsk information: Den här artikeln innehåller generell information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Kontakta hälso- och sjukvården vid besvär eller frågor om din egen hälsa.